krews -

4

2012-04-24 @ 19:14:05 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

3

2012-04-24 @ 18:39:20 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vecka 11 (10+0)

Vecka 11 idag! :)

Kroppen: Det syns fortfarande inte att du är gravid, men du kan känna det mycket tydligt. Den trötthet som många känner är ett tecken på att man ska ta det lugnt. Vissa kan känna sig svimfärdiga om de tvingas stå upp en längre tid, till exempel på bussen. Det beror på att blodtrycket är lägre.

Fostret: Huvudet är nu rundare och ögonlocken är tydligare, de har redan öppnats och kan slutas vid beröring. Händerna kan också stängas vid beröring. Nu är fostrets alla viktiga organ i stort sett färdiga och ska bara växa i storlek. Ännu kan du inte känna att fostret rör sig, men vid ett ultraljud kan man se rörelser.

2012-04-18 @ 12:37:06 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sjuk

Jag är så jävla förkyld så det är helt sjukt.. Sjukt förkyld. Har ont som fan i huvudet, hela kroppen ömmar, snoret rinner och allt känns bara piss.

Min kille och hans kompisar sitter i vardagsrummet och tittar på mma. Jag vill inget hellre än att de alla ska dra åt helvete så jag kan få lugn och ro. Nu önskar jag att jag hade en egen lägenhet jag kunde vara i. Vill inte vara här längre, fy!

Ogillar min sambo som fan just nu. Han är som en jävla farsa på mig om maten. Jag orkar inte. Låt mig bara få äta vad fan jag vill. Punkt och fucking slut. Orkar ej.

Fan mitt huvud bara dunkar, har så jävla ont :(.

2012-04-14 @ 18:46:09 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vecka 10

Vecka 10 (9+2) <3

2012-04-14 @ 10:37:14 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vecka 10

Jag går in i vecka 10 idag (9+0). Men denna bild togs i vecka 9 (8+1).

Har ingen ny magbild, så ah, here u go! =)

2012-04-12 @ 20:47:48 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Första ultraljudet

Första ultraljudet på vår bebis i vecka 8 (7+5)

2012-04-03 @ 21:13:30 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vecka 7 (6+6)

2012-03-28 @ 11:11:45 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vecka 7 (6+0)

Idag går jag in i vecka 7 (6+0)

2012-03-22 @ 20:13:25 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Arj

Så himla arg och ledsen nu. Min sambo gör mig så arg! Han vill att det han tycker är lag och att om ingen tycker som honom så har den personen inget värde.

Han har stora problem med killar sön utnyttjar tjejer, vilket är bra! Men så fort en kille kanske flörtar med mig så flippar han... Låter astöntigt och jag vill bara kräkas över hela honom känner jag nu. Usch!! Knappt så att jag vill ha barn med honom nu... Dumma dumma sambo!!!!!!!!!!!!!!!!!'

2012-03-17 @ 02:30:20 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

lite oro.

Bestämde mig för att lösenskydda bloggen, då jag inte vill att folk ska läsa denna blogg och hitta min vanliga blogg jag skriver i varje dag. I min vanliga blogg har jag inte skrivit något alls om att jag väntar barn. Vill inte att de som läser den ska veta det än. Ska komma ut på min blogg i vecka tolv, vilket är om 6 veckor. Då är det den 26e april. Känns verkligen som en evighet dit men det kommer nog gå fort sen.

Imorgon ska jag till ungdomsmottagningen här nere där jag bor. Min sambo är lite.. vad ska man säga, inte helt övertygad om att jag är gravid. Vi vet ju att jag är det, men han tror att gravidtest kan visa sig fel fast än de visar sig positiva. Så imorgon ska jag och han dit för att ta ett ytterliggare preggo-test. Det kommer också visa sig positivt, det vet jag.

Den 3/4 ska vi få se det lilla knytet för första gången! Det kommer vara mini mini, men vi kommer kunna få se nåt iallafall! Ett litet hjärtljud och kanske en jätteliten människa. Så himla coolt. Jag har varit på ultraljud förut och sett foster i min mage, men då har jag inte känt nåt speciellt då jag inte har behållt de tidigare. Men denna gång kommer nog bli annorlunda. Detta barn kommer jag absolut inte göra abort med. Detta är ett kärleksbarn utav dess like! Visst att detta knyte inte var planerad alls, men jag är så glad att jag ska ha barn med min älskade.

Något jag verkligen är helvetesrädd över är vikten. Jag är så himla rädd att behöva gå upp i vikt för att ha ett barn. Min största rädsla är att väga över 55kilo för det första. För det andra så är min rädsla att mina lår ska gå ihop när jag går. Kommer få ruggig panik om det blir så. Jag försökte förklara det för sambon men han verkar inte bry sig om det helt ärligt. Och det gör mig ledsen. Inte för att jag vill att han ska ligga och krama om mig och säga att allt kommer bli okej, men jag vill ändå att han ska förstå att det kommer vara riktigt jobbigt för mig att gå upp i vikt.

Jag har haft ätstörningar i flera år och de påverkar mig än idag. Jag kan exempelvis inte äta innan 12 på dagen, men gör jag det så äter jag mindre på eftermiddagen. Jag äter inte mer än 1-2 ggr per dag för att hålla vikten då jag inte tränar. Men nu.. Nu måste jag äta mer. Jag måste det, jag vill inte att fostret ska vara under svält eller få någon slags hjärnskada. Det är det sista jag vill! Men samtidigt vill jag inte offra min kropp för det.. Jag vill inte gå upp i vikt alls.

Jag vet att jag kommer gå ner allting sen efter att barnet har fötts. Men min kropp kommer inte vara sig lik. Mina bröst kommer hänga, min hud på magen kommer vara fylld med bristningar (förhoppningsvis INTE!!). Får panik av att tänka på det.

Idag har jag tänkt att ta en promenad. Det måste jag göra, kan inte sitta i soffan vareviga dag. Måste ut och röra mig. Ska ladda min kamera (som btw suger) så jag kan ta lite bilder =)

2012-03-14 @ 09:59:31 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Inte smällt det än

Har inte riktigt smällt att jag är gravid. Känns verkligen helt sjukt, men samtidigt så spännande. Jag har ju varit det två gånger tidigare, men denna gång vill och ska jag behålla barnet.

Den här gången har jag barn med mannen i mitt liv, min sambo. Det var inte planerat, men jag är så glad att det blev så ändå!

Något jag bara är riktigt nervös över är att det skulle vara tvillingar, det vill jag inte ha nu. Och så är jag så himla nojig över att gå upp mycket i vikt. Det hör ju till graviditeten men ändå, vill inte gå upp allt för mycket. Har haft grova ätstörningar och är rädd för att väga över 50 kilo, väldigt rädd. Väger 50 nu och vill inte upp ett gram till, men det måste jag.

Kommer gå in i vecka 6 på torsdag iallafall enligt graviditetskalendern på nätet. Vet inte ens hur långt gången jag är! Vet dock att jag har beräknad födsel 15 november enligt den på nätet. Ska till barnmorskan den 16/4 på första MVC möte, känns som en evighet tills dess, en månad liksom.

Och den 3/4 ska jag på ultraljud och se det lilla knytet för första gången!! Sambon ska också med såklart! Fostret kommer vara pyttemini, men förhoppningsvis ser man hjärtljud och så :).

Sist jag gjorde ultraljud i vecka sju såg man det iallafall, så det borde det göra nu också! Hoppas att det ens lever! Usch, hemska tanke att den inte skulle det :(.

Hoppas på en liten tjej, men tror det blir en liten kille. Men hoppas på en tjej! Men i slutändan spelar det ingen roll vad för kön det blir, det är ju mitt barn!

Är i veckan 5 (4+5) men ser större ut tycker jag. Måtte det inte vara tvillingar!

2012-03-13 @ 14:01:08 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Gravid!

Är så himla glad! Igår plussade jag. Gravid igen haha! Men denna gång ska jag behålla det, det vill jag! :D och ja, jag är tillsammans med killen jag ska ha barn med. Min fina sambo! :)

Är i vecka fem och barnet beräknas i november någonstans :). Så lycklig! :D

2012-03-12 @ 09:49:29 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hej

Jag är fan en glad tjej just nu.
Har träffat typ världens finaste kille. Han är så otroligt fin alltså.

Trodde jag inte skulle träffa någon efter mitt ex, aldrig ens tänka i de banorna. Men.. Där kom han,

Vi sågs första gången på krogen. Han var där med min bästa kompis storebror. Vi satt mitt emot varandra. Jag såg honom och tänkte verkligen att faan vilken snygg kille det där är, way out of my league.

Men han kollade på mig, satte sig bredvid och började prata. Han sa att han skulle bjuda mig på middag, men jag trodde att han drev med mig.

Åkte hem till honom efter krogen och bara strulade runt som fan! Dagen efter trodde jag att han skulle bli besviken på hur jag såg ut, så jag drog relativt snabbt.

Men vi började smsa varandra, mycket. Till slut gick jag hem till honom förra onsdagen efter jobbet. Oj så nervös jag var alltså, herreguud! Men det gick bra. Vi gjorde ingenting, pussades lite och snackade en hel del.

Sen bjöd han mig på middag på lördagen, sen drinkar. Sen åkte vi hem till honom och bara myste.

Sen förra onsdagen har mina känslor för honom vuxit. Tänker på honom hela tiden och allt är bara så bra. Det bästa är att han känner som mig.

Jag ska fira jul hos hans familj på lördag. Det måste betyda något? Han ska träffa min dagen innan.

Åh vad jag är lycklig. Vi är inte tillsammans, men vi dejtar exklusivt. Åh, han är underbar! Är jag kär? Nej. Vill jag? Ja.

Puss på dig hjärtat. Världens finaste.

2011-12-22 @ 01:53:33 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

abort

Jag vet vem det är nu.

Det är x:et. Fan så skönt att veta det.

Men ska jag behålla det? Nej.

Egentligen vill jag det.

Men.. jag och xet är inte tillsammans längre, obviosly.

Jag vill inte att mitt barn ska födas när det inte är skrivet i sten hur det blir.

Jag vill kunna veta på ett uns hur det kommer bli.

Har pratat med x:et såklart om det också.

Han är verkligen inte redo och känner som jag.

Att han inte vill ha ett barn när vi inte är tillsammans.

Och bli tillsammans pga barnet kommer inte på frågan.

Vi är inte kära och ska därmed inte ha barn.

Men samtidigt vill jag inte göra en abort.

Men jag måste. Det är det enda rätta.

För mig. För han. För oss.

Rädd att ångra mig bara. Varit gravid en gång förut som slutade i abort.

Dock var jag lite yngre och arbetslös, bodde hemma. Därav abort. Bra val.

Men jag mådde dåligt väldigt länge efter det, men x:et påminnde mig gång på gång att det var rätt.

Och det var det.

Men är det rätt nu?

Ja, jag vet att det är rätt nu. Men nu ser mitt liv annorlunda ut faktiskt.

Jag är kapabel till att ta hand om ett barn. Det är jag.

Men han.. Nej. Verkligen inte. Och det är ju okej såklart.

Men ja.. det är tråkigt att behöva göra en abort.

Framförallt när jag vet att jag blir en bra mamma.

Men för vår skull blir det bäst så.

Känns hemskt att döda något som nu redan har 10 fingrar, 10 tår, hjärnan bildas.

1-2 cm långt är det också. Har hjärtslag. Känns som det redan lever.

Men nej, abort blir det.. Fan.

2011-10-07 @ 01:13:18 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()